måndag 16 augusti 2010

Natt tänk

God kväll/natt.

Klockan är 23:00 och jag ska strax lägga mig. I morgon ska jag återigen till Bäckefors för att träffa min kontaktperson och prata med henne. Inget som jag just nu känner för, men är ändå något jag måste göra. Tyvärr har dagens samtal med försäkringskassan snurrat runt i huvet på mig hela dagen och jag kan inte släppa det. Hoppas jag kan sova någon timme i natt i alla fall. Fick några sömntabletter av min läkare idag men vill/vågar inte ta dom. DOm ska inte vara beroendeframkallande men efter allt som varit drar jag mig ifrån att ta sånna tabletter i det längsta. Dagen har som ni förstår inte varit så bra utan mer ett bakslag för mig. Även om jag hör människor runt mig säga att jag inte ska tänka på det eller oroa mig för det är det lättare sagt än gjort. Sov hos min bror förra veckan som ni vet och det känns så skönt att veta att jag har folk omkring mig som verkligen bryr sig om mig och älskar mig. Men ändå är det dom människorna runt mig som inte verkar bry sig eller hör av sig som berör mig mest, men då i negativ bemärkelse. Dom tar upp en stor del av hjärtat men hela tiden blir man besviken. Jag vet att dessa människor inte är mina riktiga vänner, men tycker man om personen i fråga är det inte så lätt. Det gör så förbannat ont. Tänk att vi människor kan vara så grymma utan att kanske veta om det, eller så vet man det och bryr sig ändå inte. Men jag vill tacka alla er där ute som faktiskt hör av sig till mig och undrar hur jag mår, det värmer oerhört i mitt hjärta ska ni veta. Komisk egentligen, att människor som man inte umgås med hör av sig oftare och undrar hur man mår än människor som man träffar ofta. Håll hårt i era vänner, vet att jag tjatar om detta men just nu vet jag verkligen vad några få ord betyder, även om det bara är några få rader i ett mail.

Kram på er.

1 kommentar:

  1. Hej!

    Hoppas verkligen att det ska lösa sig med försäkringskassan...det är inte kul när sånt krånglar! Tänker på dig vännen!
    Skriv till mig om du känner för det. Kram/ Ulrika P

    SvaraRadera