Hej,
Ja, det är sant. TVÅ inlägg på samma dag. Det var inte igår, men det är idag! Och vad tror ni jag ska prata om? Jo, vänner. Igen. Är så förbannat trött på falska människor så jag tror jag spyr! Varför låstas vara ens vän när man inte är det? Vem, och vad, vinner man på det? Jag fattar inte det. Gillar man inte personen i fråga är det väl bättre att visa det direkt och inte låstas? Tyvärr har jag sen jag vart typ 21 insett att de flesta av mina "vänner" inte varit det. Jag har kvar två, TVÅ, vänner från den tiden. Min första vän försvann när jag var 18, sen har det bara fortsatt. Ni kan ju förstå att jag funderar på vad jag gör för fel hela tiden eftersom alla försvinner. Något måste det ju vara. Jag är just nu trött på allt vad människor heter, men tackar min gud för min fina familj. Jag är lyckligt lottad, men självklar undrar jag om dom skulle finnas där om vi inte vore släkt. Med tanke på alla som försvunnit i mitt liv utan någon förklaring så är frågan inte så svår. Men jag är glad att jag har i alla fall två nära vänner, två bröder, två föräldrar och två svägerskor som finns i mitt liv. Och det viktigaste av allt; fyra underbara brorbarn. Det är för dom jag orkar. Det är för dom jag lever. Det är dom jag älskar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar